Såg just en tv-reklam för OnOff, där de än en gång använder sig av superhjältar för att illustrera sin fantastiska installationsservice. Man kan få alla varor hemkörda och installerade, och de lovar att se till att man får den hjälp man behöver. Just i den reklamfilmen som visades nu var det en diskmaskin som någon skulle få hjälp med.
Det var inte riktigt så det gick till när vi köpte diskmaskin på OnOff.
Vi hade ordnat bilhjälp och Sannas mamma skulle komma och hjälpa oss med installationen. När vi öppnar paketet som de gett oss i affären visade det sig vara en tvättmaskin. Trots att det stod diskmaskin på kvittot. Det var då jag kom att tänka på OnOff-akuten, och att de kanske kunde hjälpa oss. Så jag ringde, och de sa att jag skulle komma in med tvättmaskinen. När jag förklarade att jag inte hade lust att låna bil igen för att rätta till deras misstag gick de till slut med på att de skulle komma och hämta maskinen, och leverera den rätta. De lovade också att stå för installationen, för att kompensera oss för misstaget, och för att vi helt i onödan tagit hem folk som skulle hjälpa oss att installera den.
Två veckor senare kommer till slut diskmaskinen. Den levereras av en installatör, vars definition av installation var att ställa den på rätt plats. När han lämnar oss har vi en diskmaskin som skulle fylla hela köket med vatten om vi startade upp den, och dessutom en defekt kallvattenkran i köket. Så det blev till att ringa rörmokare, och hosta upp 800 kronor för att få allt att fungera.
Om installation av en diskmaskin är att bära in och ställa på rätt plats undrar jag vad man får för hjälp med andra produkter när de lovar att de ska hjälpa till. Är digitalteveboxen installerad när de har monterat in den i tevebänken? Är din nya dator att betrakta som startklar när tangentbordet är inkopplat?
Om vi inte tjatat oss till att få den så kallade installationen gratis hade det kostat oss 900 kronor för inbärningen och inknuffningen under köksbänken. Tjena.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Är du verkligen bekväm i att använda ordet "tjena", inte som en hälsningsfras, utan som ett uttryck?
Sådär, ärligt talat. Men jag tycker att man ska testa uttryck ibland, för att se hur de känns. Ofta hör jag texten läsas i mitt huvud med någon speciell röst samtidigt som jag skriver. Den här gången var det Åsa, som jag var scout med, som läste. Hon sa ofta Tjena på det där sättet, och det blev det naturligt att använda det. Såhär i efterhand känns det lite krystat.
Skicka en kommentar