Facebook IRL

Jag kapitulerade för någon vecka sedan inför Facebook-trenden, och måste medge att jag förstår varför det blivit en succé. På bara några dagar har jag inlett konversationer med människor jag knappt ägnat en tanke på över ett decennium. Konceptet med ett internationellt community där folk faktiskt uppträder med sina riktiga namn är genialt, och öppnar oanada möjligheter till möten. Och många lär nog komma på sig själva med att totalfastna framför skärmen.

Därför följer här några handfasta råd. Det som är bra med Facebook har vi nämligen kunnat göra länge, fast i verkligheten. Det krävs bara lite fantasi.

Så lever du Facebook IRL:

- Plocka fram dina gamla klasslistor, och sök via skattemyndigheten och nummerupplysningen fram telefonnummer till alla dina gamla klassisar. Ring upp dem, fråga vad de gör nu för tiden, och avsluta med att säga att "det vore skitkul att ta en fika snart".

- Börja varje dag med att hänga upp en stor skylt i ditt fönster som talar om för förbipasserande vad din status är. Försök vara vitsig. Byt ut skylten så ofta du hinner.

- Skapa en egen "Honesty box" genom att hänga upp en brevlåda på din arbetsplats, skola eller i trappuppgången, där du uppmuntrar förbipasserande att anonymt säga vad de tycker om dig.

- Skapa en egen "Wall" genom att hänga upp post-it-lappar på dörren, där alla du känner och inte känner kan skriva små meddelanden.

- Bilda små klubbar och grupper med alla du träffar. Ni behöver sedan inte göra något speciellt med gruppen, men vetskapen att du och din kompis utgör gruppen "Vi som blundar när vi sover" får dig nog att känna dig speciell.

- Definiera din relation till alla du känner och träffar. Gärna på svengelska.

Följer du de här råden, och dessutom kryddar det med att bära t-shirts med skojiga små budskap, som exempelvis kul citat av Chuck Norris, kommer du snart att upptäcka att verkliga livet är minst lika fint som Facebook. Och dessutom ger möjligheter till motion och frisk luft.

Vi ses där ute.