Som vanligt så här års så börjar det råda nobelyra. DN:s Karin Bojs lyckades förra året pricka två av de tre vetenskapliga priserna, och försöker upprepa succén i år. Hela världen håller andan, och det är en spännande vecka vi har framför oss. Här är de viktiga hållpunkterna:
Måndag 8 oktober: Medicin/fysiologi (utses av Karolinska institutet) kl 11.30
Tisdag 9 oktober: Fysik (utses av Kungliga vetenskapsakademien) kl 11.45
Onsdag 10 oktober: Kemi (utses av Kungliga vetenskapsakademien) kl 11.45
Fredag 12 oktober: Fredspriset (utses av Norska Nobelkommittén) kl 11.00
Måndag 15 oktober: Ekonomi (utses av Kungliga vetenskapsakademien) kl 13.00
Under oktober: Litteratur (utses av Svenska akademien som meddelar datum och tid senare)
Här är mina egna förhandstips. Glöm inte var ni läste det först.
Medicin/fysiologi
Elia Strage, sjukgymnast på Matteus Kvartersakut. Till och från drabbas jag av ryggont, som övergår till ischias. Redan vid första besöket hos Elia identifierade hon problemet, och kunde snabbt åtgärda det. Nu räcker det med ett kort besök hos henne när smärtorna dyker upp, så är de som bortblåsta. Om fler var som hon skulle ingen behöva ha ont.
Fysik
Alltid ett svårt pris att tippa. Många har under det senaste året gjort fantastiska prestationer på fysikens område. Men jag tror ändå att vetenskapsakademien i år rotar fram en efterlängtad vinnare, och utser Mikael B Tretow till vinnare. "Jo, alltså strömmen kommer in igenom hålet där. Och går sen vidare i verket fram till motorn här. Som får driva den här cykelpumpens pistong. Som sen nu blåser på propellern så propellern går igång. Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit. Den startar på ett kick, det är en makalös manick." Evighetsmaskiner känns aktuella i dessa kretsloppstider.
Kemi
Här brukar ofta någon gammal upptäckt belönas. Kanske uppfinnaren bakom Glade doftspray, som ju nu visat sig fungera utmärkt som nervdödande berusningsmedel, eller möjligen personerna bakom det gamla skämtet att hälla diskmedel i en fontän. Men jag tror ändå att akademien i sin iver att föryngra och överraska smäller till med att ge priset till Chemical Brothers.
Fredspriset
Slobodan, Saddam, Ariel, George W. Här finns det många namn att välja på, även om några av dem skulle tvingas ta emot priset postumt. Juryn har ju tidigare valt att belöna de värsta skurkarna, med förhoppning om bättring, så varför inte kasta ut lite morötter till Mugabe eller kanske rent av juntan i Burma? Men så blir det inte. Årets fredspris går till Gud. Med en förhoppning om gott samarbete framöver.
Ekonomi
Anders Borg skulle nog bra gärna vilja lägga vantarna på det priset någon gång. Men då borde han inte ha gett sig in i realpolitiken. Liberala ekonomiska teorier tenderar att fungera som bäst på pappret, men skapa problem när de omsätts i verklighet. Vår hästsvansminister får istället snällt se på när årets pris går till gänget bakom Facebook. Att få människor världen runt att betala en dollar för att ge bort låtsaspresenter till andra övergår alla befintliga teorier om människors ekonomiska beteenden.
Litteratur
Äntligen! En pristagare i litteratur som har lästs av fler än de aderton. Och en författare som inte ett enda bokförlag kommer att jubla åt. Inga snabba pocketutgivningar för att rida på vågen, inga streckläsningar mitt i natten för att redan dagen efter kunna slänga sig med omdömen som "språklig minimalism med exakta metaforer" eller "ett versmått så precist att en matematiker blir avundsjuk". Priset går till Alex Schulman. För hans blogg. Och för att han lade ner den.
Visar inlägg med etikett tips. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tips. Visa alla inlägg
söndag 7 oktober 2007
lördag 6 oktober 2007
Får man tipsa om lite musik?
Jag har inte skrivit om musik på länge. För en del av er som känner mig är det kanske förvånande. Själv kom jag precis att tänka på det, och började fundera över orsakerna. Den korta stund jag fick vara med på Shaktar älskade jag, och det var inte så jättemånga år sedan jag tjänade mitt levebröd just på att skriva om musik. Men ändå ser jag inte vad jag skulle tillföra genom att skriva om saker som hundratals musikbloggar redan skriver om, och antagligen bättre än vad jag skulle göra.
Men för att testa tanken gick jag genom mina skivor för att se vad 2007 har gett mig hittills. Det vill säga, vad jag har gillat men inte skrivit om. Till min förvåning såg jag att året hittills har varit ett mycket bra musikår. Jag hittade Animal Collective, Arcade Fire, Architecture in Helsinki, Clap Your Hands Say Yeah, Electrelane, Feist, Digitalism, Florence Valentin, Friday Bridge, The Gossip, Jens Lekman, Karin Ström, Kocky, Laakso, Moneybrother, Montt Mardie, The Shins, Säkert, Taken by trees, Timo Räisänen, TTA, Gruff Rhys, The Gray Brigade och Sebear. För att bara nämna några. Skivor som alla snurrat åtskilliga varv i min spelare, och på ett eller annat sätt förgyllt min vardag. Men som också alla har det gemensamt att det redan har skrivits massor om dem, och att ytterligare orerande från min sida skulle vara överflödigt.
Men så hittade jag några till. Skivor från det här året som jag verkligen gillar, och som jag faktiskt inte läst så mycket om. Så jag ger er några tips. Håll till godo.
Deerhoof - Friend opportunity (Tomlab/Dotshop.se)
Tomlab är ett pålitligt skivbolag, och Deerhoof är en pålitlig grupp. Satomi Matsuzaki låter som japanska sångerskor gör när de är som bäst, men utan att bli varken Hello Kitty-gullig eller j-rock-metallig. Bäst är Kidz are so small, som utgår från en hunds perspektiv.
Ha Ha Tonka - Buckle in the bible belt (Bloodshot Records)
Americana är ofta ett skällsord, men ibland kan det vara namnet på något mycket vackert. Ha Ha Tonkas debutalbum låter som om Ryan Adams skulle ha gjort små bebisar med Pavement och låtit dem växa upp på gospel och folkrock. Det är hur bra som helst.
Panda Bear - Person Pitch (Paw tracks/Dotshop.se)
Det snackas mycket om Animal Collective varje gång de släpper en skiva. Det är förstås inte fel, men när pandan i djurkollektivet släpper egen skiva tycker jag att den förtjänar mer uppmärksamhet än vad den har fått. Det är bara sju eller åtta låtar, beroende på hur man räknar, men det fångar örat från första till sista ton. Panda Bear tar allt vad minimalism heter och slänger det åt helvete. Här är det maximalism, pompöst och storslaget som gäller. Köp. Genast.
Picastro - Whore Luck (Polyvinyl/Dotshop.se)
Det är vid det här laget ganska tjatigt att hävda att det kommer mycket bra indie från Kanada. Men jag måste ändå nämna Picastro. Det går från skör postrock via San Fransisco-flummig folk till repetitiv kraut. Och hyfsat ofta får det mig att tänka på Radioheads Kid A och Amnesiac. När dessutom fantastiska namn som Owen Pallett (Final Fantasy), Jamie Stewart (Xiu Xiu) och svenske Dwayne Sodahberk medverkar begriper man att det är en spännande skiva. För övrigt finns det även en liten referens till Sverige med på skivan. Första låten heter Hortur, vilket i översatt form har fått ge namn åt skivan.
Wildbirds & Peacedrums - Heartcore (Found You/Dotshop.se)
Det här är en jättefin skiva på alla sätt och vis, men anledningen att jag vill nämna den är främst nostalgi. Mariam Wallentin, som står för sången, växte upp i Örebro. Jag hade förmånen att känna henne en tid, och var oerhört imponerad av det faktum att hon hade gjort rösten till ett av barnlejonen i Lejonkungen. Sen började hon sjunga i diverse jazzband, och var alltid helt fantastisk. Vi tappade kontakten, och jag hörde på omvägar att hon fått knutar på stämbanden och slutat sjunga. Jag tyckte att det var tråkigt, för hon var så duktig. Sen plötsligt kommer den här skivan, och är helt fantastisk. Det gjorde mig glad.
Men för att testa tanken gick jag genom mina skivor för att se vad 2007 har gett mig hittills. Det vill säga, vad jag har gillat men inte skrivit om. Till min förvåning såg jag att året hittills har varit ett mycket bra musikår. Jag hittade Animal Collective, Arcade Fire, Architecture in Helsinki, Clap Your Hands Say Yeah, Electrelane, Feist, Digitalism, Florence Valentin, Friday Bridge, The Gossip, Jens Lekman, Karin Ström, Kocky, Laakso, Moneybrother, Montt Mardie, The Shins, Säkert, Taken by trees, Timo Räisänen, TTA, Gruff Rhys, The Gray Brigade och Sebear. För att bara nämna några. Skivor som alla snurrat åtskilliga varv i min spelare, och på ett eller annat sätt förgyllt min vardag. Men som också alla har det gemensamt att det redan har skrivits massor om dem, och att ytterligare orerande från min sida skulle vara överflödigt.
Men så hittade jag några till. Skivor från det här året som jag verkligen gillar, och som jag faktiskt inte läst så mycket om. Så jag ger er några tips. Håll till godo.
Deerhoof - Friend opportunity (Tomlab/Dotshop.se)
Tomlab är ett pålitligt skivbolag, och Deerhoof är en pålitlig grupp. Satomi Matsuzaki låter som japanska sångerskor gör när de är som bäst, men utan att bli varken Hello Kitty-gullig eller j-rock-metallig. Bäst är Kidz are so small, som utgår från en hunds perspektiv.
Ha Ha Tonka - Buckle in the bible belt (Bloodshot Records)
Americana är ofta ett skällsord, men ibland kan det vara namnet på något mycket vackert. Ha Ha Tonkas debutalbum låter som om Ryan Adams skulle ha gjort små bebisar med Pavement och låtit dem växa upp på gospel och folkrock. Det är hur bra som helst.
Panda Bear - Person Pitch (Paw tracks/Dotshop.se)
Det snackas mycket om Animal Collective varje gång de släpper en skiva. Det är förstås inte fel, men när pandan i djurkollektivet släpper egen skiva tycker jag att den förtjänar mer uppmärksamhet än vad den har fått. Det är bara sju eller åtta låtar, beroende på hur man räknar, men det fångar örat från första till sista ton. Panda Bear tar allt vad minimalism heter och slänger det åt helvete. Här är det maximalism, pompöst och storslaget som gäller. Köp. Genast.
Picastro - Whore Luck (Polyvinyl/Dotshop.se)
Det är vid det här laget ganska tjatigt att hävda att det kommer mycket bra indie från Kanada. Men jag måste ändå nämna Picastro. Det går från skör postrock via San Fransisco-flummig folk till repetitiv kraut. Och hyfsat ofta får det mig att tänka på Radioheads Kid A och Amnesiac. När dessutom fantastiska namn som Owen Pallett (Final Fantasy), Jamie Stewart (Xiu Xiu) och svenske Dwayne Sodahberk medverkar begriper man att det är en spännande skiva. För övrigt finns det även en liten referens till Sverige med på skivan. Första låten heter Hortur, vilket i översatt form har fått ge namn åt skivan.
Wildbirds & Peacedrums - Heartcore (Found You/Dotshop.se)
Det här är en jättefin skiva på alla sätt och vis, men anledningen att jag vill nämna den är främst nostalgi. Mariam Wallentin, som står för sången, växte upp i Örebro. Jag hade förmånen att känna henne en tid, och var oerhört imponerad av det faktum att hon hade gjort rösten till ett av barnlejonen i Lejonkungen. Sen började hon sjunga i diverse jazzband, och var alltid helt fantastisk. Vi tappade kontakten, och jag hörde på omvägar att hon fått knutar på stämbanden och slutat sjunga. Jag tyckte att det var tråkigt, för hon var så duktig. Sen plötsligt kommer den här skivan, och är helt fantastisk. Det gjorde mig glad.
torsdag 13 september 2007
Facebook IRL
Jag kapitulerade för någon vecka sedan inför Facebook-trenden, och måste medge att jag förstår varför det blivit en succé. På bara några dagar har jag inlett konversationer med människor jag knappt ägnat en tanke på över ett decennium. Konceptet med ett internationellt community där folk faktiskt uppträder med sina riktiga namn är genialt, och öppnar oanada möjligheter till möten. Och många lär nog komma på sig själva med att totalfastna framför skärmen.
Därför följer här några handfasta råd. Det som är bra med Facebook har vi nämligen kunnat göra länge, fast i verkligheten. Det krävs bara lite fantasi.
Så lever du Facebook IRL:
- Plocka fram dina gamla klasslistor, och sök via skattemyndigheten och nummerupplysningen fram telefonnummer till alla dina gamla klassisar. Ring upp dem, fråga vad de gör nu för tiden, och avsluta med att säga att "det vore skitkul att ta en fika snart".
- Börja varje dag med att hänga upp en stor skylt i ditt fönster som talar om för förbipasserande vad din status är. Försök vara vitsig. Byt ut skylten så ofta du hinner.
- Skapa en egen "Honesty box" genom att hänga upp en brevlåda på din arbetsplats, skola eller i trappuppgången, där du uppmuntrar förbipasserande att anonymt säga vad de tycker om dig.
- Skapa en egen "Wall" genom att hänga upp post-it-lappar på dörren, där alla du känner och inte känner kan skriva små meddelanden.
- Bilda små klubbar och grupper med alla du träffar. Ni behöver sedan inte göra något speciellt med gruppen, men vetskapen att du och din kompis utgör gruppen "Vi som blundar när vi sover" får dig nog att känna dig speciell.
- Definiera din relation till alla du känner och träffar. Gärna på svengelska.
Följer du de här råden, och dessutom kryddar det med att bära t-shirts med skojiga små budskap, som exempelvis kul citat av Chuck Norris, kommer du snart att upptäcka att verkliga livet är minst lika fint som Facebook. Och dessutom ger möjligheter till motion och frisk luft.
Vi ses där ute.
Därför följer här några handfasta råd. Det som är bra med Facebook har vi nämligen kunnat göra länge, fast i verkligheten. Det krävs bara lite fantasi.
Så lever du Facebook IRL:
- Plocka fram dina gamla klasslistor, och sök via skattemyndigheten och nummerupplysningen fram telefonnummer till alla dina gamla klassisar. Ring upp dem, fråga vad de gör nu för tiden, och avsluta med att säga att "det vore skitkul att ta en fika snart".
- Börja varje dag med att hänga upp en stor skylt i ditt fönster som talar om för förbipasserande vad din status är. Försök vara vitsig. Byt ut skylten så ofta du hinner.
- Skapa en egen "Honesty box" genom att hänga upp en brevlåda på din arbetsplats, skola eller i trappuppgången, där du uppmuntrar förbipasserande att anonymt säga vad de tycker om dig.
- Skapa en egen "Wall" genom att hänga upp post-it-lappar på dörren, där alla du känner och inte känner kan skriva små meddelanden.
- Bilda små klubbar och grupper med alla du träffar. Ni behöver sedan inte göra något speciellt med gruppen, men vetskapen att du och din kompis utgör gruppen "Vi som blundar när vi sover" får dig nog att känna dig speciell.
- Definiera din relation till alla du känner och träffar. Gärna på svengelska.
Följer du de här råden, och dessutom kryddar det med att bära t-shirts med skojiga små budskap, som exempelvis kul citat av Chuck Norris, kommer du snart att upptäcka att verkliga livet är minst lika fint som Facebook. Och dessutom ger möjligheter till motion och frisk luft.
Vi ses där ute.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
