Dagens stora nyhet är förstås budgetpropositionen, som med pompa och ståt brukar presenteras av finansministern vid den här tiden på året. Jag har tillbringat förmiddagen med att läsa den, och analysera de delar som är intressanta i mitt arbete, men jag ska inte tråka ut er med de analyserna. Generellt kan man konstatera att det är mycket retorik. Spännande att kalla saker för satsningar, när det egentligen bara är justeringar av något man drog ned på förra året, och därmed bara nästan kommer upp i samma nivåer som under den förra regeringen.
Dagens budgetläsning, i kombination med gårdagens TV4-dokumentär om Anders Borg, har dock skapat en bild på min näthinna som inte går att radera.
Jag ser vår hästsvansprydde finansminister få besök av Charlie och Mattias från Lyxfällan. De tvingar honom att sätta upp tusenlappar på en stor svart tavla. Många tusenlappar blir det. Sen skickar de honom till en personlig coach, som lär honom att tänka mer empatiskt, och att man måste ta ansvar för medborgarna när man har ett så ansvarsfullt jobb. Tillsammans hjälper de honom att skrota en del dumma reformer, och får honom dessutom att klippa sig och börja äta nyttigare lunch. Till slut får han göra en ny budget på tavlan, som ser mycket bättre ut. När de besöker honom en månad senare mår hela landet mycket bättre, och som en belöning ger de honom en present: en helt ny kulturpolitik.
Just det programmet lär vi inte få se. Men tanken tilltalar mig, och ger mig någon sorts hopp. Förr eller senare måste det ju vända. Eller för att tolka Thomas Öberg lite fritt. Det kan hända, det kommer att hända, och det ska hända.
Det kanske finns plats för både blommor och utslagna.
Visar inlägg med etikett Anders Borg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anders Borg. Visa alla inlägg
måndag 22 september 2008
lördag 23 augusti 2008
Genitiv
Vi är ute på långvandring i det politiska landskapet. Vi har tagit en rejäl omväg för att undvika de brundaskiga leråkrar som börjar breda ut sig allt mer. Fortfarande finns de bara i utkanterna, men de tar allt mer plats i anspråk och vi vet att det är lätt att sjunka ner i den äckliga leran. Istället har vi hittat en mysig liten stig som går över ett stort fält med rosor, nejlikor och maskrosor om vartannat. Där finns kor och får som man får klappa, och en bäck med rent vatten som svalkar skönt när vi dricker det.
I det stora hela känns det som en ganska harmonisk plats när vi vandrar längs stigen. Men vi anar ändå att det finns en konflikt. I ena änden av fältet, där rosorna står så tätt att vi river upp våra vandringsbyxor på taggarna, går några arbetare och reser stängsel. De förklarar för oss att inte alla har tillträde, och att vi måste fylla i en blankett för att få passera. Några meter bakom dem går några andra arbetare och klipper hål i stängslet, så att vi kan krypa genom. På andra sidan växer nejlikorna tätare, och en gammal gumma med en gammeldags skära går och hugger av de rosor som försöker tränga sig upp bland de vackra röda blommorna.
Scenen gör oss något förvirrade, så vi fortsätter att gå längs stigen. När vi kommer över ett krön blir det plötsligt märkbart kallare. Landskapet blir kargare och byter karaktär, och längst bort vid horisonten tornar en gigantisk borg upp sig med tinnar och torn. Vi bestämmer oss för att titta närmare på den.
Vägen dit är fylld av besynnerligheter. Utslagna människor sitter längs vägen och sträcker fram sina armar mot oss. När vi betraktar dem närmare ser vi att de är organiserade i olika grupper. På den högra sidan av vägen, som nu har övergått från trampad stig till bred och asfalterad väg, sitter alla Fuskare. På vänster sida sitter de Lata. Och bakom de båda grupperna står stora grupper av Vanliga på kö och blir av funktionärer försedda med tiggarkläder och sorteras snabbt och effektivt in bland antingen Fuskarna eller de Lata. Även här finns det hagar med djur, men det är höga stängsel runt, och när vi blir törstiga och vill dricka av vattnet i bäcken hänvisas vi istället till en myntautomat där buteljerat vatten erbjuds för en tia.
Nu har vi kommit så nära att vi ser borgen på nära håll. Det är en kuslig syn. På borggården växer fyrklöver, blåklint och vitsippor vilt, och ingen ser ut att ha hållit någon ordning på blommorna på länge. Ett enormt stängsel med taggtråd omgärdar hela borgen, och i vallgraven flyter kokande olja fram i ett makligt tempo. Trots att det har varit fint väder under hela vår vandring, och solen fortfarande värmer i våra nackar, regnar det precis över borgen, och blixtar slår ner från himlen i de höga tornen. Eller om de slår upp från tornen - mot himlen - det är omöjligt att avgöra. En unken doft slår mot oss när vi kommer så nära som vi kan komma innan vakterna hindrar oss. Över porten ser vi en stor vapensköld, med ett blått M på, och snirkliga bokstäver som bildar devisen "Själv är bäste dräng".
"Det här är kusligt, vad är det här för borg?", frågar jag.
Ditt svar förvånar mig inte.
"Det är Anders borg."
I det stora hela känns det som en ganska harmonisk plats när vi vandrar längs stigen. Men vi anar ändå att det finns en konflikt. I ena änden av fältet, där rosorna står så tätt att vi river upp våra vandringsbyxor på taggarna, går några arbetare och reser stängsel. De förklarar för oss att inte alla har tillträde, och att vi måste fylla i en blankett för att få passera. Några meter bakom dem går några andra arbetare och klipper hål i stängslet, så att vi kan krypa genom. På andra sidan växer nejlikorna tätare, och en gammal gumma med en gammeldags skära går och hugger av de rosor som försöker tränga sig upp bland de vackra röda blommorna.
Scenen gör oss något förvirrade, så vi fortsätter att gå längs stigen. När vi kommer över ett krön blir det plötsligt märkbart kallare. Landskapet blir kargare och byter karaktär, och längst bort vid horisonten tornar en gigantisk borg upp sig med tinnar och torn. Vi bestämmer oss för att titta närmare på den.
Vägen dit är fylld av besynnerligheter. Utslagna människor sitter längs vägen och sträcker fram sina armar mot oss. När vi betraktar dem närmare ser vi att de är organiserade i olika grupper. På den högra sidan av vägen, som nu har övergått från trampad stig till bred och asfalterad väg, sitter alla Fuskare. På vänster sida sitter de Lata. Och bakom de båda grupperna står stora grupper av Vanliga på kö och blir av funktionärer försedda med tiggarkläder och sorteras snabbt och effektivt in bland antingen Fuskarna eller de Lata. Även här finns det hagar med djur, men det är höga stängsel runt, och när vi blir törstiga och vill dricka av vattnet i bäcken hänvisas vi istället till en myntautomat där buteljerat vatten erbjuds för en tia.
Nu har vi kommit så nära att vi ser borgen på nära håll. Det är en kuslig syn. På borggården växer fyrklöver, blåklint och vitsippor vilt, och ingen ser ut att ha hållit någon ordning på blommorna på länge. Ett enormt stängsel med taggtråd omgärdar hela borgen, och i vallgraven flyter kokande olja fram i ett makligt tempo. Trots att det har varit fint väder under hela vår vandring, och solen fortfarande värmer i våra nackar, regnar det precis över borgen, och blixtar slår ner från himlen i de höga tornen. Eller om de slår upp från tornen - mot himlen - det är omöjligt att avgöra. En unken doft slår mot oss när vi kommer så nära som vi kan komma innan vakterna hindrar oss. Över porten ser vi en stor vapensköld, med ett blått M på, och snirkliga bokstäver som bildar devisen "Själv är bäste dräng".
"Det här är kusligt, vad är det här för borg?", frågar jag.
Ditt svar förvånar mig inte.
"Det är Anders borg."
söndag 7 oktober 2007
Jag tippar nobelprisen
Som vanligt så här års så börjar det råda nobelyra. DN:s Karin Bojs lyckades förra året pricka två av de tre vetenskapliga priserna, och försöker upprepa succén i år. Hela världen håller andan, och det är en spännande vecka vi har framför oss. Här är de viktiga hållpunkterna:
Måndag 8 oktober: Medicin/fysiologi (utses av Karolinska institutet) kl 11.30
Tisdag 9 oktober: Fysik (utses av Kungliga vetenskapsakademien) kl 11.45
Onsdag 10 oktober: Kemi (utses av Kungliga vetenskapsakademien) kl 11.45
Fredag 12 oktober: Fredspriset (utses av Norska Nobelkommittén) kl 11.00
Måndag 15 oktober: Ekonomi (utses av Kungliga vetenskapsakademien) kl 13.00
Under oktober: Litteratur (utses av Svenska akademien som meddelar datum och tid senare)
Här är mina egna förhandstips. Glöm inte var ni läste det först.
Medicin/fysiologi
Elia Strage, sjukgymnast på Matteus Kvartersakut. Till och från drabbas jag av ryggont, som övergår till ischias. Redan vid första besöket hos Elia identifierade hon problemet, och kunde snabbt åtgärda det. Nu räcker det med ett kort besök hos henne när smärtorna dyker upp, så är de som bortblåsta. Om fler var som hon skulle ingen behöva ha ont.
Fysik
Alltid ett svårt pris att tippa. Många har under det senaste året gjort fantastiska prestationer på fysikens område. Men jag tror ändå att vetenskapsakademien i år rotar fram en efterlängtad vinnare, och utser Mikael B Tretow till vinnare. "Jo, alltså strömmen kommer in igenom hålet där. Och går sen vidare i verket fram till motorn här. Som får driva den här cykelpumpens pistong. Som sen nu blåser på propellern så propellern går igång. Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit. Den startar på ett kick, det är en makalös manick." Evighetsmaskiner känns aktuella i dessa kretsloppstider.
Kemi
Här brukar ofta någon gammal upptäckt belönas. Kanske uppfinnaren bakom Glade doftspray, som ju nu visat sig fungera utmärkt som nervdödande berusningsmedel, eller möjligen personerna bakom det gamla skämtet att hälla diskmedel i en fontän. Men jag tror ändå att akademien i sin iver att föryngra och överraska smäller till med att ge priset till Chemical Brothers.
Fredspriset
Slobodan, Saddam, Ariel, George W. Här finns det många namn att välja på, även om några av dem skulle tvingas ta emot priset postumt. Juryn har ju tidigare valt att belöna de värsta skurkarna, med förhoppning om bättring, så varför inte kasta ut lite morötter till Mugabe eller kanske rent av juntan i Burma? Men så blir det inte. Årets fredspris går till Gud. Med en förhoppning om gott samarbete framöver.
Ekonomi
Anders Borg skulle nog bra gärna vilja lägga vantarna på det priset någon gång. Men då borde han inte ha gett sig in i realpolitiken. Liberala ekonomiska teorier tenderar att fungera som bäst på pappret, men skapa problem när de omsätts i verklighet. Vår hästsvansminister får istället snällt se på när årets pris går till gänget bakom Facebook. Att få människor världen runt att betala en dollar för att ge bort låtsaspresenter till andra övergår alla befintliga teorier om människors ekonomiska beteenden.
Litteratur
Äntligen! En pristagare i litteratur som har lästs av fler än de aderton. Och en författare som inte ett enda bokförlag kommer att jubla åt. Inga snabba pocketutgivningar för att rida på vågen, inga streckläsningar mitt i natten för att redan dagen efter kunna slänga sig med omdömen som "språklig minimalism med exakta metaforer" eller "ett versmått så precist att en matematiker blir avundsjuk". Priset går till Alex Schulman. För hans blogg. Och för att han lade ner den.
Måndag 8 oktober: Medicin/fysiologi (utses av Karolinska institutet) kl 11.30
Tisdag 9 oktober: Fysik (utses av Kungliga vetenskapsakademien) kl 11.45
Onsdag 10 oktober: Kemi (utses av Kungliga vetenskapsakademien) kl 11.45
Fredag 12 oktober: Fredspriset (utses av Norska Nobelkommittén) kl 11.00
Måndag 15 oktober: Ekonomi (utses av Kungliga vetenskapsakademien) kl 13.00
Under oktober: Litteratur (utses av Svenska akademien som meddelar datum och tid senare)
Här är mina egna förhandstips. Glöm inte var ni läste det först.
Medicin/fysiologi
Elia Strage, sjukgymnast på Matteus Kvartersakut. Till och från drabbas jag av ryggont, som övergår till ischias. Redan vid första besöket hos Elia identifierade hon problemet, och kunde snabbt åtgärda det. Nu räcker det med ett kort besök hos henne när smärtorna dyker upp, så är de som bortblåsta. Om fler var som hon skulle ingen behöva ha ont.
Fysik
Alltid ett svårt pris att tippa. Många har under det senaste året gjort fantastiska prestationer på fysikens område. Men jag tror ändå att vetenskapsakademien i år rotar fram en efterlängtad vinnare, och utser Mikael B Tretow till vinnare. "Jo, alltså strömmen kommer in igenom hålet där. Och går sen vidare i verket fram till motorn här. Som får driva den här cykelpumpens pistong. Som sen nu blåser på propellern så propellern går igång. Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit. Den startar på ett kick, det är en makalös manick." Evighetsmaskiner känns aktuella i dessa kretsloppstider.
Kemi
Här brukar ofta någon gammal upptäckt belönas. Kanske uppfinnaren bakom Glade doftspray, som ju nu visat sig fungera utmärkt som nervdödande berusningsmedel, eller möjligen personerna bakom det gamla skämtet att hälla diskmedel i en fontän. Men jag tror ändå att akademien i sin iver att föryngra och överraska smäller till med att ge priset till Chemical Brothers.
Fredspriset
Slobodan, Saddam, Ariel, George W. Här finns det många namn att välja på, även om några av dem skulle tvingas ta emot priset postumt. Juryn har ju tidigare valt att belöna de värsta skurkarna, med förhoppning om bättring, så varför inte kasta ut lite morötter till Mugabe eller kanske rent av juntan i Burma? Men så blir det inte. Årets fredspris går till Gud. Med en förhoppning om gott samarbete framöver.
Ekonomi
Anders Borg skulle nog bra gärna vilja lägga vantarna på det priset någon gång. Men då borde han inte ha gett sig in i realpolitiken. Liberala ekonomiska teorier tenderar att fungera som bäst på pappret, men skapa problem när de omsätts i verklighet. Vår hästsvansminister får istället snällt se på när årets pris går till gänget bakom Facebook. Att få människor världen runt att betala en dollar för att ge bort låtsaspresenter till andra övergår alla befintliga teorier om människors ekonomiska beteenden.
Litteratur
Äntligen! En pristagare i litteratur som har lästs av fler än de aderton. Och en författare som inte ett enda bokförlag kommer att jubla åt. Inga snabba pocketutgivningar för att rida på vågen, inga streckläsningar mitt i natten för att redan dagen efter kunna slänga sig med omdömen som "språklig minimalism med exakta metaforer" eller "ett versmått så precist att en matematiker blir avundsjuk". Priset går till Alex Schulman. För hans blogg. Och för att han lade ner den.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
