måndag 19 november 2007

Snälla, läs inte det här

Alla har nog någon gång sagt något som de önskat att de inte sagt. Många har också klickat iväg ett sms eller mail, som de sekunden efter ångrat att de skickade. Eller precis för sent insett att de skickade till fel person. Det är i sådana lägen man önskar att det gick att revidera historien. Att det gick att trycka på en ångraknapp i telefonen som gjorde att sms:et inte gick att läsa av mottagaren. Att man kunde göra sagda ord osagda.

Bloggande ger vissa sådana möjligheter. Jag kan i efterhand gå in och redigera ett inlägg som jag skrev för ett halvår sedan. Men jag kan inte förhindra att någon redan kan ha läst det, eller rent av sparat den gamla versionen. På samma sätt som Jens kan radera en kommentar han redan skrivit, som han gjorde i mitt förra inlägg. Men han kan inte försäkra sig om att jag inte redan läst den, och vet att det stod: "Mårthen, jag har sagt det förr. Du kommer bli en bra far."

Men om vi nu leker med tanken på ett felskickat mail. Ett mail som gått iväg till någon som inte borde ha fått det, och som kan få stora konsekvenser. Den stora frågan är om nyfikenheten går att övervinna med hjälp av rimliga argument. Tänk er följande scenario:

Du öppnar din mailbox, och ser att du har fått två mail från din bästa vän. Det ena har en helt tom ämnesrad. I det andra står det "OBS! LÄS DET HÄR FÖRST!". Rimligen är du så pass lydig att du läser det mailet först. Där står det:

"Hej! Jag råkade precis skicka iväg ett mail till dig av misstag. Det var inte tänkt till dig, utan till en annan person, och jag vill verkligen inte att du läser det. Snälla, snälla, du. Radera det utan att läsa det först. Jag kan förklara allt för dig senare. Älskar dig, snälla, snälla, gör bara som jag säger."

Hur agerar du? Ärligt talat.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Jag hade fullkomligt slängt mig över det förbjudna mailet. Ärligt talat.

Anonym sa...

Läst mailet och senare mobbat dig tills jag tröttnat :D

Jens sa...

Jag hade inte läst det.Om kompisens förklaring senare inte känns trovärdig i relation till den kraftiga reaktionen han/hon visade i sitt andra mail så hade jag nog börjat ifrågasätta vår vänskap.

Jag hade INTE DÖDAT honom/henne.

Men frågan är rent hypotetisk. Jag använder mig av gmail och då hade jag varit tvungen att öppna det första mailet för att kunna se det andra. De lägger sig nämligen "över" varandra.

Anonym sa...

Jag hade nog helt enkelt ringt upp vännen först och fått den rara förklaringen och sedan tagit ställning till om mailet skulle förbli oläst. Men aldrig kastat mig över det förbjudna. Mårthen, hur hade du själv gjort?

Fred & Kärlek

Mårthen sa...

Jag är nog inne på Sandras linje. Inte läst mailet, men inte heller raderat det, utan pratat med vännen och sett om förklaringen verkar rimlig. Får jag ingen vettig förklaring läser jag mailet.

Anonym sa...

men wey, vad fan.. är ni allvarliga?

Jens sa...

Malin: Kul att du tar upp det. Vi skojar. Nej då, inte alls. Inte jag i alla fall. Fanns en tid då jag hade slängt mig över mailet, men allt som oftast är det inte kul läsning man kommer över när man snokar. Så i enlighet med överlevnadsinstinkten låter jag nu bli att rota i saker. I färre saker ska man nog säga.

Sen finns det en infallsvinkel till. Det som står i mailet kommer troligen leda till en konflikt med personen. Personen har ju sagt att man inte ska läsa så att denna får förklara sig istället. Här finns det ändå en stor risk att man kommer i en konflikt. Ponera att det i mailet stod värsta gulligull till en annan tjej och att det var din kille som skickat det. Sen förklarar han att de verkligen bara är kompisar sen förr. Blir säkert bråkigt mellan er ändå och DÅ. Nu kommer jag till slutklämmen, då är det bättre att inte ha läst mailet för att komma ännu mer i positionen av den utsatta/offret. Då kan du dänga till honom ytterligare. Eventuellt komma undan med mord.

Ungefär så tänker jag.

Mårthen sa...

Word, Jens.

Sen om jag tänker att jag skulle vara i den andra änden av dilemmat, den som skickat det knasiga mailet. Jag skulle nog ha valt ett mer Seinfeldskt tillvägagångssätt, försökt bryta mig in i den andra personens mail, eller något annat listigt, och värdigt smeknamnet Råttan, hellre än att skicka ett sånt där mail som bara kommer leda till en konflikt.

Anonym sa...

åhå. jaha. ja. himla intressant faktiskt.