tisdag 25 september 2007

Ro utan åror

För en författare är bokstäver de beståndsdelar som utgör grunden i skapandet. Användandet av de bokstäver som förekommer i ett språk gör det möjligt för författaren att uttrycka det den vill ha sagt, och tar man bort en bokstav blir vissa ord omöjliga att använda sig av. Det kallas för lipogram, och är en språklig utmaning för den som känner att man redan nått vägs ände i sitt skrivande.

1969 gav fransosen Georges Perec ut den 300-sidiga romanen La Disparition, som helt saknar bokstaven ”e”. Det är en kraftansträngning som närmast kan liknas vid att ro utan åror; att cykla utan pedaler; eller för all del att simma över Engelska kanalen med bakbundna händer. Av förklarliga skäl är romanen inte översatt.

Det sägs även finnas en roman, även den på franska, som i sin helhet är en palindrom. Men det kan vara rykten, för trots envisa sökningar på nätet har jag inte lyckats få det bekräftat.

Jag fascineras av Georges Perec och andra konstnärer som sätter upp hinder för sig själva i sitt skapande. Dogmamanifestet är en motsvarighet inom filmen, Hitchcocks försök att göra film i en enda tagning en annan. Det är som att deras kreativitet är så stor att de behöver regler för sig själva för att kunna bli konkreta.

Kanske är det dessutom en reaktion på att konsten idag är så oerhört fri. När man för några hundra år sedan var bunden av skrivregler, versmått, måleritraditioner och andra bindande doktriner för att kunna erkännas som konstnär är det idag fritt fram att blanda, bryta regler och sväva ut hur fritt som helst. Då kan det vara lockande att använda egna doktriner, bakbinda sig frivilligt. Och skriva en hel roman som ett lipogram.

8 kommentarer:

Anonym sa...

"–I filmvärlden finns en tendens till slarv – fast där kallas det för dogma. Det är fruktansvärt bekvämt att göra sådana filmer. Snabb produktion som tar två månader."

Citat av Roy Andersson
http://www.svd.se/dynamiskt/noje/did_17129318.asp

Anonym sa...

Jag håller verkligen inte med Roy Andersson och anonym. Att sätta upp regler för sig behöver inte vara för att "tygla sin egen översvallande kreativitet" utan är snarare ett sätt att komma vidare när man tycker att man spelat/skrivit/målat/filmat samma saker till förbannelse.

När man inte "får" ta till sina standardknep tvingas man göra saker man inte visste att man hade inom sig. Det där fungerar väldigt bra och 1900-talshistorien är full av exempel som visar detta.

Mårthen sa...

Det beror nog mycket på vem som gör det. Jag tror absolut att självpåtagna regler och manifest kan göra att man når nya kreativa höjder, och skapar storverk, men det kan också vara ett simpelt sätt att göra sig mer intressant än man är.

Jens sa...

"För en författare är bokstäver de beståndsdelar som utgör grunden i skapandet"

Om jag bestämmer mig för att bygga en vägg är det väl inte limmet som utgör grunden i skapandet. Snarare är det idén att bygga en vägg som är det fundamentala.

Det är väl dock inte särskilt relevant. Jag förstår vad det är du menar.

Tack för ett mycket trevligt inlägg. Jag ser fram emot att tala mer om det nästa gång vi ses.

Vill tillägga att du inte bör bygga väggar med lim. Det gör sig helt enkelt inte särskilt bra.

Mårthen sa...

När jag var liten byggde jag fingerboards. En sorts små skateboards som man åkte på med fingrarna. De bestod av papper, och mängder av lim. Limmet gjorde pappret hårt, och så formade man det i varmt vatten. Så nog kan man bygga av lim, alltid!

Anonym sa...

Mja, det här är den första för mig så jag vet ju inte hur dom brukar vara men det var ganska bra vinklat. Fast i och för sig så var ju "föreläsning" runt 30 minuter lång.. kort.

Anonym sa...

Mårthen: Jag känner mig ganska säker på att det (att sätta upp regler) faktiskt fungerar i i stort sett varje fall. Sen är det ju en annan sak att välja att gå runt och skrävla en massa om det.

Även om dogma-filmarna var bra på att gå ut och skrävla är det svårt att ta ifrån dom att det kom nyskapande och bra filmer ut ur det hela. Roy Andersson är bitter utan anledning (ingen kan ju säga att det inte gått bra för honom), han borde hålla käften och låta sina filmer tala för sig själva.

Mårthen sa...

Jonas: Bra poäng, jag är med dig.