Ibland är det inte vad någon säger - utan vad de inte säger - som sätter igång tankar. Några uteblivna ord kan betyda mycket mer än de ord man faktiskt använder sig av.
Förra veckan var jag och Sanna på Gotland. Eftersom vi nu har blivit så vuxna att vi har växter som inte klarar sig utan regelbunden vattning anlitade vi Jens som blomvattnare. Jag träffade honom över en köttbit dagen innan jag skulle åka, gav honom nyckel och instruerade. Han skulle åka hem till oss på onsdagen, spraya klätterväxten med vatten och hälla lite vatten i krukan. Ganska enkelt, och inget jag var särskilt orolig för att överlåta på Jens.
På torsdagen skickar jag ett sms till Jens, mest för att stämma av:
”Tack för hjälpen med vattningen. Har allt gått bra? Inga bränder i lägenheten? Vi åker hem i natt, ska vi ta en öl i helgen?”
Efter en stund får jag ett svar:
”Jag jobbar i helgen men är ledig imorgon. Så vad sägs om öl imorgon?”
Inget mer. Inte ett ord om lägenheten, blomvattning eller eventuella inbrott. Då blev jag orolig.
Vi började spekulera om vad det kunde bero på. Hade det hänt något i vår lägenhet som Jens helst inte ville meddela över telefon? Befann sig Jens just nu i lägenheten, inbegripen i någon slags våld/sex/knark-orgie, och kände ett stygn av dåligt samvete när jag sms:ade honom? Sanna tänkte att han kanske hade glömt bort sitt uppdrag, och nu åkte dit snabbt som ögat för att vattna men därför inte kunde svara att det gått bra utan att ljuga. Teorierna var många, och ärligt talat var det med viss oro i kroppen jag satte nyckeln i låset när vi kom hem nästa morgon.
Men allt såg bra ut. Blomman var välmående. Det fanns inga spår i lägenheten av några orgier. Torsdagens och fredagens tidning låg på hallmattan, men allt fram till och med onsdagen låg på köksbordet. Det mesta tydde helt enkelt på att Jens varit där på onsdagen, och gjort det han blev ombedd att göra. Och bara glömt att nämna det i sitt sms.
Tack för hjälpen, Jens. Förlåt att jag oroade mig. Men jag förstår fortfarande inte varför du inte sa något.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar