Den 18 oktober 2010 passerar jag en magisk gräns. Någon gång under det dygnet har jag nämligen levt i en miljard sekunder. Jag har inte koll på exakt när jag föddes, så jag kan inte räkna ut vilken sekund det sker, och det känns inte heller så viktigt. Ska jag sitta och hålla reda på det kommer den sekunden troligtvis inte bli så rolig, utan bara bli ihågkommen som ”sekunden då jag satt och lyssnade på fröken ur i en telefon”. Precis som millennieskiftet och andra kalla decembertolvslag. Jag är alltid besserwissern med mobilen som försöker organisera den perfekta nedräkningen.
Snarare tror jag att jag ska försöka ha så roligt jag bara kan hela den dagen, så att jag är säker på att min miljardte sekund blir en bra sådan.
Vid det laget är jag 31 år, åtta månader och tio dagar. För er andra kan det skilja någon dag åt ena eller andra hållet, beroende på hur många skottår ni har hunnit med, men däromkring sker det. Miljardskiftet. Efter en titt på befolkningsstatistiken kan jag också konstatera att tidpunkten hamnar väldigt nära den tidpunkt då många får sitt första barn. Medelåldern för förstfödare ligger visserligen något lägre än så, men om man räknar bort alla tonårsgraviditeter så är det ungefär där man hamnar. Och någon tonårsgraviditet har jag ju inte drabbats av.
Det är ganska fint, tycker jag; en miljard sekunder för varje generation. När mina föräldrar hade levt i lite knappt en miljard sekunder kom jag. En miljard senare är jag i en ålder där barn inte känns helt orimligt. En miljard senare kanske jag får barnbarn, och om jag lever efter ytterligare en miljard kanske jag får uppleva ännu en generation. Mer än tre miljarder lär jag inte få uppleva. De som kommer upp i tre och en halv är ganska få. Världsrekordet ligger runt 3,85.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar