Jag var på Popaganda i helgen. Det känns alltid lite kymigt när en gratisfestival förvandlas till betalfestival, och man förväntar sig liksom att den ska vara så mycket bättre. Det var den inte, men bra var det i alla fall. Kelley Polars konsert var den jag hade absolut högst förväntningar på, och han levde mycket väl upp till dem.
Liksom på de flesta andra festivaler nu för tiden så fanns det en ramp för personer i rullstol. Det är en av de fina sakerna med Sverige, att lagen är tämligen tydlig med att man inte får diskriminera någon. Vill en rörelsehindrad person gå på konsert så ska de få det, och då måste det finnas en ramp.
På Kulturfestivalen som var för några veckor sedan kom jag att prata med den vakt som var satt att vakta rampen framför scenen på Gustaf Adolfs torg. Hans roll var naturligtvis att hindra andra än rörelsehindrade från att ockupera de åtråvärda platserna. Han berättade att han några dagar tidigare hade hamnat i dispyt med en person kring just detta. Det var en ledsagare till en person med funktionshinder, som absolut krävde att de skulle få gå upp på rampen för att se konserten därifrån. Problemet var bara att funktionshindret var psykiskt, och alltså inte inverkade på personens rörelseförmåga.
Handikapp som handikapp, tyckte hon. Rampen är bara till för rörelsehindrade, tyckte han. Vore spännande att se fallet prövat i ett diskrimineringsmål. Skulle kunna bli ett hårt prejudikat för alla som använder handikapptoaletter, och motiverar det med handikapp som blindhet, småbarn, liten blåsa eller helt enkelt oförmåga att läsa och tyda skyltar. Någon som vill göra en DO-anmälan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar