Tusenlappar att tjäna!

Enligt lag (1970:1029) om avrundning av vissa öresbelopp ska ett belopp med slutsiffrorna 1-24 och 51-74 avrundas nedåt, och 25-50 och 75-99 ska avrundas uppåt. Vid köp av flera varor ska priserna summeras och avrundningen ske på totalsumman. Det här är givetvis en fantastisk lag, som öppnar för möjligheten att tjäna grova pengar.

Den första, och enkla, tanken är att man kan planera sina inköp. Ständigt bära med sig en miniräknare och se till att man alltid köper kombinationer av varor som gör att totalsumman slutar på något av de belopp som avrundas nedåt. Gärna så högt som möjligt utan att passera den magiska fyran som gör att det börjar avrundas uppåt.
Men jag tror ändå inte att det är den bästa lösningen. Metoden skulle lätt kunna innebära att man slänger in en vara man annars inte skulle ha köpt bara för att få rätt öresavrundning. Man lägger ut en tjuga för att vinna tjugofyra ören. Dessutom kommer inköpen att ta mycket längre tid, och man kommer att framstå som smått galen.
En bättre metod är att välja betalsätt.

Principen är mycket enkel. Betalar du med kort sker nämligen ingen avrundning. Det är inga problem för affären att dra exakt 347,49 kronor från ditt bankkonto, men ska du betala kontant tvingas du slänga in ett extra öre för att få det att gå ihop. I det läget är kortet alltså att föredra. Men när slutsumman istället är 152,73 gör du en strålande affär om du stoppar ner kortet och gräver fram lite hederliga kontanter ur innerfickan. Plötsligt har du blåst affären på hela tjugotre öre, och kan skratta hela vägen till banken.

Låt mig presentera ett litet räkneexempel för att illustrera vilka enorma vinster du har att räkna med om du börjar ta för vana att alltid bära med dig både kort och kontanter, och välja betalsätt beroende på slutsumman.

Hur mycket du kan tjäna beror naturligtvis på vad som varit ditt älsklingsbetalsätt innan du läste den här bloggen som förändrade ditt liv. Betalade du oftast med kort har du aldrig blivit blåst på några ören, men du har å andra sidan inte heller fått åtnjuta lyckan av fördelaktiga öresavrundningar. Är du istället en vän av kontanter så har du ofta fått lämna butiken med några extra ören i fickan, men säkert lika ofta fått känna den bittra smaken av försvunna ören.
I exemplet här utgår jag därför från att du tidigare alltid har valt fel betalsätt för situationen, och att du från och med nu är upplyst och ska välja rätt.

Eftersom det är till närmaste femtioöring som belopp avrundas finns det ett spann på 24 öre åt varje håll. Det maximala antalet ören du kan spara på ett inköp är alltså 24. Kostar något 30,24 kronor så avrundas det till 30 jämnt. Stiger priset med ett öre så får du istället betala 30,50 kronor. Vid ett stort antal slumpmässiga inköp bör dock den genomsnittliga summan du sparar uppgå till 12,5 öre, eftersom vi måste räkna med att du ibland kommer att få en slutsumma som är jämn.
Så om vi utgår från att du gör i genomsnitt ett köp per dag i en affär som tillämpar ojämna priser, som exempelvis matvaruaffärer eller liknande, så kan du på ett helt vanligt år spara inte mindre än 365 x 0,125 kronor, det vill säga hela 45,63 kronor. På tio år blir det inte mindre än 456 kronor, och den som från att de får sitt första barnbidrag och fram till den sista pensionsutbetalningen ser till att lägga omsorg på sitt betalande har flera tusenlappar att spara under livet. Och om du som läser det här är i 23-årsåldern, normalkonsumerande, och helt slumpmässig i dina val av betalmetod, så kan du redan ha förlorat flera hundra kronor på olyckliga öresavrundningar. Helt ovetande.

Och så oroar sig folk för klimatförändringar och växthuseffekt.