Jag gillar att betala skatt. Jag gillar överhuvudtaget idén med att människor gör saker tillsammans, äger saker tillsammans, och hjälper varandra. För mig handlar skatt väldigt mycket om det, och jag nästan skäms när jag gör ett avdrag i deklarationen, även om det är fullt legitima sådana.
Häromdagen damp deklarationen ned på hallmattan. Eftersom Skatteverket vet att alla inte har samma inställning som jag hade de försökt att vara lite pedagogiska. Längst bak i broschyren ”Dags att deklarera” fanns en liten sammanställning över hur skattepengarna används, krona för krona. Det var både glädjande och skrämmande. Efter lite räknande kan jag konstatera följande:
- Under 2007 bidrog jag med 2 233 kronor till försvaret. Det känns sådär.
- Samma år bidrog jag med 9 001 kronor till hälso- och sjukvård. Där skulle jag gärna ha skänkt lite mer.
- Kultur- och fritidsverksamheter fick bara 1 395 kronor av mig. Jag skäms.
Nu handlar det här givetvis bara om den skatt som drogs från min inkomst. Genom moms, punktskatter och de sociala avgifter som min arbetsgivare betalat för mig under året är beloppen betydligt högre. Men fördelningen är densamma. Undrar vad de köpte för mina pengar. Mitt bidrag till försvaret bör ha täckt in några uniformer. Sjukvården fick nöja sig med att anställa en sjuksköterska på halvtid i några veckor, och kulturen hade knappt råd med vinet till en medelstor vernissage. I år ska jag försöka bidra mer. Jag lovar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar