Mitt strå till stacken

Jag gillar att betala skatt. Jag gillar överhuvudtaget idén med att människor gör saker tillsammans, äger saker tillsammans, och hjälper varandra. För mig handlar skatt väldigt mycket om det, och jag nästan skäms när jag gör ett avdrag i deklarationen, även om det är fullt legitima sådana.

Häromdagen damp deklarationen ned på hallmattan. Eftersom Skatteverket vet att alla inte har samma inställning som jag hade de försökt att vara lite pedagogiska. Längst bak i broschyren ”Dags att deklarera” fanns en liten sammanställning över hur skattepengarna används, krona för krona. Det var både glädjande och skrämmande. Efter lite räknande kan jag konstatera följande:

- Under 2007 bidrog jag med 2 233 kronor till försvaret. Det känns sådär.
- Samma år bidrog jag med 9 001 kronor till hälso- och sjukvård. Där skulle jag gärna ha skänkt lite mer.
- Kultur- och fritidsverksamheter fick bara 1 395 kronor av mig. Jag skäms.

Nu handlar det här givetvis bara om den skatt som drogs från min inkomst. Genom moms, punktskatter och de sociala avgifter som min arbetsgivare betalat för mig under året är beloppen betydligt högre. Men fördelningen är densamma. Undrar vad de köpte för mina pengar. Mitt bidrag till försvaret bör ha täckt in några uniformer. Sjukvården fick nöja sig med att anställa en sjuksköterska på halvtid i några veckor, och kulturen hade knappt råd med vinet till en medelstor vernissage. I år ska jag försöka bidra mer. Jag lovar.

Läskig matematik

DN rapporterar att 2008 kommer att vara ett ovanligt arbetande år. Det faktum att det är ett skottår, i kombination med att helgdagar ovanligt ofta infaller på helger, gör att antalet arbetsdagar är tre fler än ett normalår. Hela 254 arbetsdagar. Skillnaden påstås utgöra flera miljarder för statskassa och arbetsgivare.

Undrar om det har forskats vidare i ämnet? Om det kan vara så att bristen på lediga dagar, förutom de två i slutet av varje vecka, påverkar oss på andra sätt. Kan man tänka sig att det ett år som detta kommer att inträffa fler arbetsplatsolyckor på grund av trött personal, fler misstag på grund av personal som inte haft några lediga klämdagar efter storhelgerna och fler sjukskrivningar på grund av att en del kompenserar på egen hand för uteblivna lediga dagar? Och om det är så är ju frågan hur mycket de där tre extra arbetsdagarna verkligen är värda. Och för vem.

Sen kan jag inte låta bli att imponeras av DN:s matematik, som den besserwisser jag är:

"För den som misströstar ska sägas att 2009 börjar med två klämdagar då fredagen den 2 januari och måndagen den 6 januari kläms in mellan nyårsdag, vanlig helg och trettondag jul."

Nog måste det vara fråga om en klämdag, när man klämmer in något så att det går fyra dagar mellan fredag och måndag.

Summan av kardemumman

Jag förstår att många av er länge har undrat vad summan av kardemumman egentligen är. Det beror lite på hur man räknar, men här är några siffror som kanske kan leda oss fram till ett svar.

Växten kan bli 2-4 meter hög.
Bladen är strödda i två rader och är 40-60 centimeter långa.
Blommorna är vita till blekt lila och sitter i lösa 30-60 centimeter långa klasar.
Frukten är en tresidig cirka 1-2 centimeter lång gulgrön frökapsel.
Kryddan har importerats till Europa sedan 1200-talet.
KN-numret för kardemumma är 09083000.

Rimligen borde man då kunna säga att om man summerar snittet av de olika växtstatistika vi har (i centimeter), multiplicerar det med antalet år kryddan har importerats till Europa, och sedan dividerar det med varans KN-nummer för försäljning i svensk handel, så får hamnar vi ganska nära summan av kardemumman. Eftersom vi inte har ett exakt årtal då importen startade har jag i exemplet nedan utgått från att 1200-talet kan avrundas till år 1250.

Alltså: Summan av kardemumman = ((300+50+45+1,5)*757)/09083000 = 0,033

En ganska låg summa, med tanke på hur omtalad den är.