Det var naturligtvis sjukt roligt. Och för oss som kläckte idén var det fantastiskt skönt att allt gick så bra. Det vore lögn att säga att vi inte har varit lite oroliga. Oroliga för att fel folk ska komma, att det ska bli bråk, att lagen ska bli rädda och inte våga spela, eller att någon olycka ska inträffa. Men med facit på hand - underbart.
Sen kan jag personligen inte låta bli att reflektera över händelsen som ett konceptuellt konstverk. Här har vi personer som till ålder och beteende stämmer väl in på den klassiska supporterkulturen. Åtminstone en del av de deltagande är garanterat ganska vana vid att stå på fotbollsmatcher och ropa. Under fyrtio minuter idag lät de som om Hässelbys pojkar 98 var det enda lag de brann för. De jublade, buade, hyllade och skrek. I morgon har de glömt bort laget. Betyder det att dagens uppvisning var skådespeleri? Eller betyder det att all supporterkultur egentligen har inslag av skådespeleri? Hur mycket handlar det om att ryckas med i en grupps eufori, och hur mycket handlar det om att verkligen bry sig om de spelare som befinner sig på planen, och deras prestationer?
Oavsett vilket, tack till er som kom! Vi hade väldigt roligt, och det märktes det att även de på planen hade. Nästa gång går vi på en föreläsning om stenar tillsammans!
5 kommentarer:
Vad glad jag blir! Och lite rädd för att världen är så liten. Jag åt middag med mina föräldrar igår, och då berättade pappa att han hade sett på nyheterna om någon som genom Facebook, fått en massa folk att gå på en pojkar -98match. Och det var alltså du, vars blogg jag läser flitigt. Är det inte ett sammanträffande, så säg :)
Världen är ganska liten. Men det är också det som gör den så mysig. Kul att kunna göra dig glad, Cissi!
Synd bara att du tar åt dig all ära i media när Johan Harlén egentligen kläckte idéen.
Harlén och jag är vänner. Jag kom på idén när han och jag var ute och promenerade, och vi diskuterade vidare tillsammans. Han startade gruppen, och vi hade hela tiden en diskussion om processen. När media kom och ville ha kommentarer valde han att inte säga något, eftersom han inte ville synas.
Det handlar inte om att ta åt sig någon ära. All eventuell ära ska gå till alla som kom, och som gjorde det till en lyckad grej. Men medierna ville gärna ha kommentarer från någon av Johan, mig eller Rickard. Det blev jag.
Jag googlade upp det här inlägget efter att hört Morgonpasset! Sjukt kul initiativ; mycket bättre än att sitta vid fejsan och datornörda sig bara. Nej, facebook är ett bra sätt att komma ut i verkligheten och hitta på nått skoj.
Skicka en kommentar