söndag 30 mars 2008

Färgstarka kvinnor my ass

Inför internationella kvinnodagen frågade ETC.se tjugofem personer vilka kvinnor de ser upp till. En bra idé, tycker jag. De patriarkala strukturerna styr våra tankebanor, och det är många av oss som i första hand får upp en rad av män när vi ska tänka över våra förebilder. Både för att det är män som oftast framställs som hjältar i medierna, och för att vi ofta undermedvetet översätter "person" till "man" när frågan ställs.

Svaren är spännande. Allt från personliga reflektioner kring en mor eller hustru, till omnämnanden av berömda kvinnor. Winnie Mandela, säger någon. Hade frågan varit annorlunda formulerad är det troligt att det snarare hade blivit Nelson.

Men så kommer den sista personen som intervjuas. En pensionär. Man, givetvis. Han svarar:
- Visst finns det många färgstarka kvinnor. Hillary Clinton är duktig och aktuell, men jag gillar Condoleeza Rice också och Indira Gandhi förstås.

Jag klandrar honom inte. Det är inte hans fel, utan resultatet av en lång tids snedvridning. Men ändå. Färgstarka kvinnor. När frågan gäller vilka kvinnor han beundrar. Om män fortfarande beundrar kvinnor först och främst för att de är färgstarka, då har vi en väldigt lång väg kvar att gå.

7 kommentarer:

Jens sa...

Det intressanta är väl att han bara nämner kvinnor som i mångt och mycket "blivit något" på grund av manliga föregångare. Jag menar, Hillary, visst har hon ändå mycket att tacka det faktum att Bill var president. Tillika har Indira Gandhi Mahatma att vara tacksam gentemot. På samma sätt som jag tycker att Condoleeza Rice bör vara ödmjuk. Hon hade inte varit nåt utan Damon. Spontant, tycker jag att det är tråkigt, att gubben bara refererade till dessa kvinnor. Men ja, jag dömer honom inte. Han är en gubbe av sin tid.

Mårthen sa...

Damon ska man inte glömma bort... :-)

Sophia sa...

Men vad är det för fel med att välja ex. Rice som en kvinna man beundrar? Hon är ju enormt mäktig i och med sitt arbete och med tanke på vilket land hon företräder (tycka vad man vill om USA). Eller Hillary för den delen... Varför får man inte beundra henne? Hon har ju verkligen jobbat hårt för att komma dit där hon är idag. Hon var politiskt engagerad redan innan hon träffade Bill, så ärligt talat tror jag faktiskt att hon mkt väl skulle kunna vara där hon är idag
även utan hans ev. medverkan.

Tycker nästan att blogginlägget känns lite fientligt mot karriärskvinnor över lag, eller missförstod jag grundtanken bakom?

Mårthen sa...

Jag har absolut inget emot att man ser upp till någon av de kvinnor han väljer. Jag vänder mig mot att han gör det för att de är "färgstarka". Det suger, tycker jag.

Sophia sa...

Du får ursäkta, men jag fattar inte: "Färgstarka"? Är det något lokalt skällsord i Sthlm?! Där jag bor är färgstark inget negativt laddat adjektiv, tvärtom...

Jag gillar din blogg förövrigt. Brukar läsa den ibland.

Mårthen sa...

Äh, jag kanske överreagerar. Tror bara inte att samme Göran skulle välja sina manliga förebilder utifrån vilka han tycker är mest färgstarka. Då skulle han nog välja de som gör bra saker, vet mycket, har bra åsikter, osv. Men jag kan förstås ha fel. Det händer tämligen ofta.

Sanns sa...

Det är ju så uppenbart att han inte hade valt manliga förebilder på samma sätt, om vi nu ska ta politiker, som var den genre han höll sig till, hade han ju valt politiker med samma åskådning som han själv dvs alla skulle kommit från samma block.