Påskmaten och den andra helgmaten

Jag gjorde misstaget att gå till affären för att handla idag. Där var även alla andra som bor på Kungsholmen, och alla gjorde sitt bästa för att tränga sig fram och fylla sina korgar och vagnar inför den stundande påskhelgen. Påsken är den konstigaste av våra högtider. Fyra röda dagar på rad är det ingen annan helg som lyckas åstadkomma, och ändå har vi förvånansvärt få riktigt stabila traditioner förknippade med påsken. En snabb rundfrågning bland mina vänner visar att det främst är två saker som de flesta verkar ha gemensamt. De nämner att de brukade klä ut sig till påskkärringar som små, men att ingen verkar göra det längre. Och de nämner maten.

Högtidsmat i Sverige är spännande. Den är likadan oavsett vad vi firar. Principen är att när det är storhelg ska vi ha lunchbuffé. Där ska det ingå sill, lax, köttbullar, prinskorvar, ägg och must. Sen har vi vissa specialinslag för att den som tagit för många nubbar och plötsligt vaknar upp vid ett dignande buffébord snabbt ska veta vilken tid på året det är. Skinka och gröt betyder jul. Målade ägg betyder påsk, och om man råkar befinna sig utomhus är det antagligen midsommar. I övrigt är det inget som skiljer. Vi till och med hittar på anledningar att sjunga fåniga sånger och dansa runt fallosar vid två av tre stora högtider.

Det mest fascinerande är att folk ändå är så exalterade. Påskbord! Kul! En gång om året, så det är lika bra att äta mycket!

Vi är allt bra lättlurade. Byter man bara etikett på musten så känns den spännande och fräsch igen.