Hur gör man när man jobbar?

På skrivbordet på mitt kontor står en dator. Precis som teven är den möbel som många möblerar sitt vardagsrum efter så är datorn den centrala punkten på mitt skrivbord. Telefonen, häftapparaten, hålslagen, pappershögarna, anteckningsböckerna, pennorna, gemen och mapparna – allt är organiserat enligt ett sinnrikt system med datorn som det givna navet. Det första jag gör när jag kommer på morgonen är att slå på datorn, och det sista jag gör innan jag går är att logga ut. När jag inte är på möten eller ute i något ärende så sitter jag framför datorn. Det är det som är att jobba. Och så har det varit sedan jag började jobba någon gång i slutet på det förra millenniet.

Men jag anar att det fanns en tid innan det, och jag anar att folk jobbade även då. Jag vet även att ganska många av mina kollegor jobbade redan för trettio år sedan, och gjorde ungefär vad de gjorde idag. Hur? Jag har ingen aning.

En dag för några veckor sedan gick inte min dator att starta. Jag tänkte käckt att jag kunde jobba utan dator, för så gjorde man ju förr. Jag ringde ett samtal, bläddrade lite i någon pärm. Sen kom jag inte längre. För att ringa fler samtal behövde jag kolla upp några nummer och anteckningar i datorn. För att ha något utbyte av det jag läste i pärmen behövde jag samköra det med ett register jag har på intranätet. Det fanns inte en enda grej jag kunde göra utan dator. Så jag sorterade om innehållet i några av mina pärmar, körde rally med kontorsstolen ute i korridoren, tog en långlunch och byggde ett torn av gem. Sen gick jag hem, och hoppades att datorn skulle fungera nästa dag. Det gjorde den.

Om det blir strömavbrott blir jag oduglig. Blir det strömavbrott länge måste mina chefer sparka mig. Kan man verkligen påstå att man har någon kompetens om man inte kan göra ett smack utan sin dator?